Sassabrassamandelmassa

just nu kan jag inte känna nått gott, inget. det är då man undrar varför allt äns existerar. Det är svårt att minnas något lyckligt tillfälle, för allt är så svart.

Egentligen tror jag inte någon kan säga att den känner mig, för det är ingen som vet. Det gör så ont. Det är som att vara död men inte se ljuset. Ta det sista jag hade slit det från mig också. Ni kan ta alla mina ägodelar jag bryr mig inte,men när någon jag älskar de lilla band vi hade klipps. Då kan jag inte längre känna. Det är som om all lycka som någonsin funnits i mig flygit ut. Nu känns det som den aldrig kommer återvända.

Jag fick inte veta förren idag att du kunde se, känna vad jag kände. Å dom där orden, att du verkligen sagt så. Du är borta föralltid du kan aldrig mer påminna dom om mig och vem jag egentligen är. Hur klarar jag mig utan dig? varför ska lltid dom jag älskar försvinna? Jag saknar dig så, det finns så mycket jag hade velat sagt som jag älskar dig. Jag hoppas på något sätt att du kan se hur mycket jag saknar och tänker på dig. Du finns alltid med mig och jag skulle så gärna vilja lova dig att jag tar mig igenom det här också.
Du var den ända som visste för du var den ända som kunde se det osynliga.

Will I lose my dignity?

Will someone care?

Will I wake tomorrow?

From this nightmare